Endast hävarmen sätter stopp i ölens finrum

myter-om-ol2

För ett gäng år sen inspirerades jag av mina vänner att börja vidga mina vyer när det gäller öl. Istället för att gå in och köpa det ”vanliga”, en låda med blaskig lageröl, omvandlades inköpen till att blanda mer. Ett tag gick jag tom in på Systembolaget med inställningen att enbart ha ett exemplar av varje flaska med mig ut. 24 olika öler snurrades, sippades och avnjöts högtidligt samtidigt som inköpen bara blev mer och mer avancerade och med det än dyrare.

Ölkulturen har förändrats i Sverige de senaste åren. Från att ha varit ett ”Pripps-land” började det poppa upp mikrobryggerier lite varstans och idag finns det nästan ett ölbryggeri i varenda liten bygd runt om i landet. Samtidigt har intresset för att göra eget öl hemma eskalerat och det som en gång var 20 liters vinjäsning i ett avskilt rum är idag en tunna med pilsner, snart reda att förtäras.

Idag finns det massor med ölbloggar som rapporterar om det senaste, det galnaste och inspirerar dig som läsare att testa nytt och lära dig mer. Bubblor storlek, smakens kropp och beska har blivit väsentligt. Öl ska inte bara drickas längre, det ska avnjutas. Ölkulturen hämtar mycket inspiration från vinkulturen och det där med att snurra på glaset och kolla på skummets densitet och färg är idag mer vardag än undantag hos den medvetne.

Den romantiska bilden av öl är i sig inget större problem, det är sättet vi brukar det som är problematiskt. För på samma gång som vi går och köper en låda öl för dryga 500-hundringen så ligger den gamla ölhävartraditionen kvar och lurar i bakgrunden. Svenskar super. Fortfarande. Vi kanske smakar av de första två-tre ölen på ett schyst sätt men sen är det bara hävarmens uthållighet som sätter gränserna. Det är bara att inse att vi inte har samma tradition av öldrickande som länder som Tjeckien och Danmark. Vi sitter fortfarande kvar i fredagsmysträsket och helgens hetsdrickande. Ska man då börja blanda in en finöl vilken kväll i veckan som helst kan det onekligen bli för mycket av det goda.

Jag ser en tendens och jag saknar perspektiv i romantiseringen av öl. Det är lätt att bli fartblind när man väl kommit in i ölens underbara värld men när det väl gått för långt, när begäret inte tar slut och plånboken gapar tom är det svårt att göra något år saken. Du skulle ju bara prova en ny sort…

Fredrik Backman på Café.se har skrivit en grym artikel om just detta. Låt detta bli dagens lektyr i hängmatten. Krönikan du tar med dig i Midsommar. Låt detta bli den ögonöppnare som ger dig perspektiv.

Det gjorde den för mig.